Blogg

10. jan, 2017

 

Facebook Språkpolisernas Högkvarter 

Jag och språkvetenskapen har alltid varit överens om att ordet ”man” sammansatt i t.ex ”rådman”, ”talesman”, ”gärningsman” inte är en könsbestämning och har inget att göra med de otäcka varelserna, alltså de som är icke-kvinnor.

Nu pågår ett snabbt borttagande av detta ord. Ibland ersätts det med att riksdagsman blir riksdagsledamot. Det går ju lika bra. Men alltför ofta med det konstlade ordet ”person”. ”Talesperson” börjar jag vänja mig vid, men sedan har vi fått sådant som ”ombudsperson” eller ”tjänsteperson”.

 Ännu värre är det när man det gäller en kvinna och man då skapar titeln ”riksdagskvinna” eller ”taleskvinna”. Jag trodde att man hade avskaffat kvinnliga titlar av typ lärarinna. Om en kvinna är kamrer så är hon väl kamrer och inte kvinnlig kamrer.  

Och så har vi pronomenet ”man” om obestämd person. T.ex ”man kan göra så här..” Inte heller det har med kön att göra. ”I kvinnogrupper anser man…”. Några försöker byta ut ”man” mot ”en”. Det kan gå när det bara gäller en person.

Då undrar jag vad man skall göra med ordet ”människa”. Skall det ändras till ”personniska” eller något ännu värre?  

Visst ändras språket över tid och det är bara att acceptera, men här ser jag en medveten politisk, feministiskt styrd, process där vissa media och vissa aktivister pressar fram en förändring av språket. En förändring som utarmar och krånglar till språket och allt byggt på en okunnighet och en tro att ordet ”man” är en besvärjelse som frammanar det onda.  

10. jan, 2017

 

Facebook Liberalernas rikspolitik

 Regeringen försöker nu införa könskvotering i bolagsstyrelser. Ett hot mot företagarnas rätt att besluta om sin egendom och dessutom könsdiskriminering.

Regeringen vill också könskvotera tillsättningen av professorer! 2030 skall hälften av de professorer som tillsätts vara kvinnor.

Som om det inte vore illa nog klassar dessutom regeringen ner näringslivet och universiteten genom att påstå att detta sker i godhet och i omtanke om dessa som beklagligtvis inte förstår sitt eget bästa.

Professorskvoteringen sker för att de mest kompetenta skall rekryteras och bolagskvoteringen skall ske lika mycket av konkurrensskäl som av jämställdhetsskäl.

Nu hade jag förväntat mig den stora bataljen. Något i stil med kampen mot löntagarfonder. Jovisst har jag hört något om att det där är ju inte bra men varför detta tassande? Här kommer regeringen med förslag som strider mot allt vad liberalismen står för, som skulle allvarligt skada näringslivet och universiteten och dessutom har miniminimalt, och knappt det, stöd hos svenska folket. Vad väntar ni på? Bollen ligger vid öppet mål.

Det finns ju en misstanke. Att det finns en socialkonservativ falang i vårt parti som tycker att detta vore egentligen rätt bra. Man hör ju ibland sådana yttrande. Och denna falang vågar partiet inte utmana. Kan det vara så illa?

 

26. dec, 2016

 INRIKES tor 22 dec 2016 Aftonbladet

"Skyttedal vann delvis mot Dagens Nyheter

Brott. Den kristdemokratiska politikern Sara Skyttedal vann en delseger mot Dagens Nyheter.

Enligt en dom i Patent- och marknadsdomstolen ska tidningen betala 10 000 kronor i ersättning för bilder som tagits från Skyttedals sida på Facebook.

Sara Skyttedal hade begärt 28 000 kronor. Bilderna som tvisten handlade om var bland annat på den då blivande partiledaren Ebba Busch Thor och Skyttedal vid och i stridsfordon under en resa i Israel. Skyttedal stämde DN för upphovsrättsintrång, att olovligen ha använt bilderna, att inte ha angett henne som fotograf och även för att ha använt bilderna på ett kränkande sätt"

 

 Om det finns ett journalistiskt/politiskt intresse så måste det vara möjligt att använda bilder som är upplagda på facebook även om de är privata. Där har domstolen gett DN rätt. Här gäller det en partiledare och en ungdomsförbundsordförande och deras agerande även utanför politiken måste få granskas.

Det hade varit förödande för den journalistiska granskningen av politiker om DN hade fällts. Man skall värna privatlivet, men. Om en ledande politiker gör något som strider mot hans politiska budskap då har det ett allmänt intresse. T.ex om någon deltar i en olämplig politisk aktivitet eller umgås med personer denne inte borde vara kompis med eller uppträder olämpligt på krogen, och en tidning får tillgång till bilder, då måste de få publiceras.

Det vore intressant att höra Skyttedals inställning till denna principiella fråga. Istället har vi fått reportage om hur glad hon är över att ha vunnit och hur detta skall firas med champagne. Skyttedal försöker framställa sig rättrådighetens oförvägne kämpe, när hon i själva verket ifrågasätter en grundläggande princip för journalistisk granskning.

Dra parallellen till filmen med Sverigedemokraternas järnrörsgäng. Han som tagit filmen ansåg att den var hans och att han disponerade över den och att han hade rätt att få betalt när den utan hans tillstånd var publicerad. Det fick han inte. Det vore helt orimligt om media inte skulle ha rätt att visa den filmen. Den var ju ett betydelsefullt politiskt dokument.

Vi borde driva frågan politiskt att här har vi en ledande politiker i Kristdemokraterna som vill hindra journalistisk granskning.

Sedan var det onödigt av DN att lägga upp landskapsbilder och likaså borde de ha uppgett Skyttedal som fotograf. I detta har Skyttedal fått rätt



1. dec, 2016

  

Man kan lägga fram argument för att motsäga mina åsikter. Alltså en normal debatt. Steget därifrån är att man kan säga att jag hör vad Du säger, men jag struntar i det eftersom Dina åsikter inte är av intresse. Din roll är att vara ett verktyg för något större, ett mål om ett samhälle som blir bättre för Dig, vilket vi vet.

Men det finns ett steg till. Det ultimata. Att inte bara strunta i människors åsikter utan rent av beröva dem dessa. Det ser vi här i ett inlägg på SVT Nyheter.

  

”Var fjärde pappa tar inte ut någon föräldraledighet under barnets första två år. Gamla strukturer och könsroller ligger bakom – inte argument som pengar, menar Helena Zachariasson som vill göra upp med föräldrarnas val och frågar sig: hur egna är valen egentligen?

Jag skulle inte drömma om att säga till dig hur du ska uppfostra ditt barn.

---- - - - -. Men det är på ett område jag inte kan hålla tyst. När folk inte inser att när det kommer till att dela på föräldraledigheten gör de inte längre bara som de vill – de gör inte ett eget val – de gör ett val som är baserat på konventioner, strukturer och gamla unkna könsroller. Och när jag påpekar det, så finns det inget som är så känsligt att få höra.”

  

Alltså, Dina åsikter är inte Dina. Du bara tror att Du tycker så här. Dina åsikter visar bara att Du inte uppnått det fulla medvetandet. Därmed behöver vi inte ta hänsyn till Dina åsikter.

Vilken gåva till alla som vill härska över andra. Från den som bara vill vinna debatten till diktatorer som vill förtrycka ett helt folk.

28. nov, 2016

 

Centerpartiet har lanserat sig som det invandrar- och flyktingvänliga partiet. Det har under några år varit uttalanden av typ nybyggarlandet Sverige, öppna gränser och partiet talade t.o.m. om att vi skulle ta emot dem som ville lämna sina länder på grund av fattigdom. Och Annie Lööf var tydlig med sitt ”Kom hit!” Höjdpunkten var kongressen förra hösten då det var ren halleluja stämning för flyktingmottagande. Inga problem skymtade. Det var vid en tid då det kom 10.000 per vecka.

Centerpartiets profil var alltså mycket klar och tydlig och klart avvikande från övriga allianspartier. Miljöpartiet tvingades kompromissa i regeringen och det är väl ingen djärv gissning att en del miljöpartister gick över till Centerpartiet.

Vad har sedan hänt med partiets politik? När ett parti har en så klar profil i den fråga som dominerar politiken då borde den ju dominera i partiet. Så var det i jultalet 2015 där Annie Lööf talade om öppna gränser. Men redan i talet på kommundagarna i februari 2016 hade flyktingtemat tonats ner och Annie Lööf talade om öppenhet men då gällde det bara inom EU´s gränser. Det viktiga partiledartalet i Almedalen handlade om problem i invandrartäta områden men inte om kritik mot gjorda åtstramningar. I partiledarens sommartal nämns frågan inte. På partiets hemsida kan man visst hitta uppgifter om partiets politik på området men det är inget som fått någon framträdande roll.

I Tv-utfrågningen ”Rakt på” härom veckan med Annie Lööf försökte Lööf till varje pris undvika att svara på frågorna men en gissning är att gränskontrollerna vid Öresund inte skulle förändras om Centerpartiet fick bestämma. Dock ogillar partiet att gränskontroller behövs men det gör ju alla andra också.

Vad är då kvar av politiken förutom allmänna uttalanden om en positiv inställning till flyktingar? En sak är kravet på att medge anhöriginvandring, ett krav som även Kristdemokraterna och Liberalerna har. Det andra som är kvar är ett mycket bestämt fasthållande vid asylrätten. Men vad är asylrätten värd om man hindrar människor från att komma hit och utnyttja denna asylrätt.

Är det ett dubbelspel? Försöker man fånga in de flyktingpositiva utan att stöta bort de flyktingrestriktiva eller håller partiet på att skapa förutsättningar för att byta politik?

Alltså, frågan kvarstår; vilken är Centerpartiets flyktingpolitik?