24. aug, 2015

Nu har fp kravlat sig upp på kajkanten.

 

Det var en befrielse att höra Björklund i sommartalet på piren i Göteborg. Skillnaden mot förra årets tal var slående. Det första var inramningen. I fjol var det ”feminism” som i bakgrunden och på talarstolen talade om vad som var temat. I går var det här som i Almedalen ”liberalerna”.

I fjol var det jämställdhetsbonus som var det stora ämnet. Alltså när partiledaren höll det tal som var inledning till valrörelsen 2014 och som satte märke för denna valrörelse, då förde han fram jämställdhetsbonus. Förutom att jämställdhetsbonus är antiliberalt- det är en form av böter på valfrihet – så är det absolut ingen som bryr sig om denna fråga.

I år tog Björklund upp det verkliga utmaningarna som Sverige står inför och gav liberala svar.

Det var invandring och integration, arbetsmarknaden, välfärd och valfrihet, skola och inte minst bostadspolitiken. Det enda tillfälle han nämnde feminismen var i samband med på krav på ökad frihet.

Efter de misslyckade åren 2013 och 2014 då partiet dominerats av krav på kvoteringen och feminism med landsmötet 2013 som lågvattenmärke kan vi nu se hopp. Nu tycks ju också risken vara borta att någon som vill göra fp till en feministorganisation skulle ta över som partiledare och driva den politik som fick underkänt i valet.

 Nu gäller det att gå vidare. Det mesta är ogjort.