6. dec, 2020

3% i SCB

Men är det så konstigt? På något sätt, jag förstår inte hur men tydligen har det uppstått osäkerhet om vår politiska samhörighet. Och det måste vi reda ut.

Inför valet 2018 sa samtliga fyra Allianspartier att man strävade efter en Alliansregering och att man inte accepterade SD som regeringsunderlag. Även moderaterna var tydliga på detta. Ulf Kristersson: ”Mina värderingar är inte SD:s. Jag kommer inte samarbeta, samtala, samverka, samregera med SD”, Och SD kontrade med att i så fall blir det inget stöd. SD är ingen dörrmatta åt Alliansen. Sedan förlorade Alliansen valet med 143 mot 144. Därmed var saken klar. Någon Alliansregering kunde det inte bli.

Det märkliga som inträffade i valrörelsen och därefter var att M och KD trodde sig kunna bilda Alliansregering oavsett valresultatet. Moderaterna skulle köra in i kaklet som om det där bakom fanns ett annat och bättre valresultat. KD upprepade att man kan väl ”pröva” en Alliansregering. Alltså GSG-principen (går det så går det) och trodde alltså att de andra partierna kanske skulle tycka att det var väl inte så dumt med Alliansregeringen och budgeten var minsann bättre än de själva kunnat tänka ut så strunt i oppositionspolitiken och låt oss stödja Alliansen. (Det här vore något för den statsvetenskapliga forskningen).

Efter valet anklagade M och KD C och L för svek för att de inte ställde upp på deras konstruktion. Det var dessa partiers fel och alltså inte väljarnas att det inte blev någon Alliansregering.

Sedan kommer det nästa märkliga. M och KD har faktiskt lyckats få en stor del av svenska folket inklusive åtskilliga av våra väljare och våra politiker att tro att vi hade kunnat välja en Alliansregering och att vi nu måste välja statsministerkandidat inför nästa val.

Liberalerna har inte tagit något nytt strategiskt beslut och följaktligen gäller ännu det som sades före valet 2018. Vi ska sträva efter en Alliansregering. SD accepteras inte som regeringsunderlag. Blir Alliansen större än vänstersidan ska Alliansen regera. Blir vänstersidan större ska den regera. Då krävs det någon form av överenskommelse om samverkan över blockgränsen.

Detta gäller alltså. Gå ut med detta! Om vi inte klargör vår position så kvittar det hur många kloka beslut om varjehanda vi tar och hur flitiga vi är och hur väl vi formulerar oss i media. Väljarna måste få veta. Ingen löser biljett om man inte vet vart resan går.