4. feb, 2021

Sabuni utfrågad i "30 minuter"

Första delen av utfrågningen handlade om hotet att avsluta JA, alternativt konstatera att det inte finns mer. Jag har förståelse för L`s linje. Man har haft partiöverläggningar om invandring med förslag som S står bakom och i allt väsentligt även L. Mp säger nej till i princip allt. Då gör S i efterhand upp med Mp om en väsentlig förändring av förslaget. Det kan inte accepteras och ansvaret för det som händer måste läggas på de andra partierna, S, Mp och C. Sedan måste detta förklaras så att det inte framstår som att L letar efter en ursäkt för att lämna JA.

Del två om vårt förhållande till SD. Sabuni säger:

  1. Vi ska inte sitta i regering med SD
  2. Vi ska inte förhandla fram en gemensam budget med SD.
  3. Där vi tycker lika ska vi göra gemensam sak. Vi ska inte försöka isolera SD.

Jag håller med om allt detta. Men vad handlar då allt om? Samtidigt kunde hon inte svara på om hon kunde acceptera Ulf K som statsminister om M tog stöd av SD. Med det som var sagt enligt 1 och 2 ovan borde ju det vara omöjligt.

Man kan teoretiskt tänka sig med nuvarande mandatförhållande att släppa fram ett högerblock, M+KD+SD där L agerar självständigt och ej lägger gemensam budget enligt Januariavtalet. Det blir ju en variant av det förhatliga DÖ där en minoritetsregering fick möjlighet att regera vilket gällde 2014-18.

Om högerblocket blev större än Januaripartierna skulle L kunna släppa fram en högerregering och denna får ju sedan igenom sin budget.

Men kan verkligen L medverka till en regering/ett regeringsunderlag där SD ingår som man samtidigt kallar ”ett populistiskt parti med rasistiska rötter”? Och vill KD o M detta? De har inte hittills svarat på den frågan utan bara bluddrat om att vi måste kunna tala med varandra och att SD mognat. Så länge de inte svarat klart har vi inget att förhålla oss till och det är märkligt att dessa partier inte blivit krävda på svar.

Den tredje delen handlade om att partiet är splittrat om JA. Hade det någon betydelse att partiet beslöt en sak och sedan valde en partiledare som ville något annat? Naturligtvis förnekade hon att det hade någon betydelse men la sedan till att ”Det vi gick till val på 2018 höll inte för att vi efter valet gjorde något helt annat”. Alltså precis det som är argument mot JA. Klart att det blir förvirring om vi har en partiledare som underkänner det beslut partiet tog och viktigast av allt som fortfarande styr vårt agerande.