13. apr, 2015

Skall Sverige ha en officiell ståndpunkt om historiska händelser?

Diskussion med anledning av att rikdagen år 2010 fastställde att händelserna i Armenien år 1915 skulle rubriceras som folkmord. Fp-riksdagsmannen Robert Hannah har nu kritiserat regeringen för att inte ha expedierat riksdagens beslut.

 Ragnar Arvidsson:

 Folkpartiet var ju emot att Sverige skulle erkänna detta som folkmord. Folkpartiets ställningstagande var naturligtvis helt riktigt. Att svenska riksdagen skall ta ställning till en händelse som skedde för 100 år sedan i en nation, Osmanska Riket, som inte finns längre. Detta är något för alla oss som är intresserade av modern historia, men inget för en riksdag att ta ställning till. Vilken ställning skall vi ta till ryss-japanska kriget? Vem var mest skyldig till det och vad anser svenska riksdagen om Karl XII krig? Var det acceptabelt att gå i krig när Sverige anfölls men skall vi ta avstånd mot kriget mot Norge?
Beslutet togs med hjälpa av några borgliga, från folkpartiet Agneta Berliner och Gulan Avci. Att vänstern vill göra politik av historien är inte så konstigt, De vill ju vidga statens domäner, men vi liberaler vill ju ha en sfär som staten inte bestämmer om. I den sfären kan Du och jag som medborgare agera och där kan organisationer agera utan att ha en av staten fastlagd sanning.

Därför är det olyckligt att Robert Hannah agerar i ärendet och dessutom tycks han anse att beslutet var rätt. En helt annan sak är att givetvis skall regeringen följa riksdagens beslut.

Robert Hannah:

 Jag anser inte heller att Sverige ska erkänna historiska skeenden – men det finns undantag. Om förövaren förnekar sitt brott och dessutom gör det kriminellt att hävda att folkmord har skett – då har Sverige ett ansvar för mänsklighetens skull att påpeka och erkänna brottet. Särskilt när ett av de drabbade folken inte har någon egen stat som kan föra deras talan. Sverige har ett särskilt ansvar eftersom det är det land med 3:e störst assyrisk/syriansk procentuell befolkning i världen efter de två länder där de just nu utsätts för ett nytt folkmord: Irak och Syrien. 120 000 svenskassyrier har blivit svenskar pga av just detta folkmord – och pga brott som sker mot dem än idag. Vi kan inte bara ta emot utan att påtala varför de finns här.

 Men till intervjun: temat för SVT-intervjun var ju faktiskt att S återigen inte håller sitt vallöfte till en av Sveriges största minoritetsgrupper. Inte om själva sakfrågan egentligen. Denna minoritetsgrupp är också en av Sveriges fem största och just detta folkmord har 6 gånger fler ättlingar till överlevande i Sverige än Förintelse. Så det är klart att det bli konstigt när man inte håller vad man lovat till en befolkning långt större än hela Helsingborg.

Ragnar Arvidsson:

 Positivt att Du anser att det inte är en uppgift för en stat att erkänna/klassificera historiska skeden, men sedan anser jag att Du inte är logisk. När Turkiet agerar på ett felaktigt sätt då blir det plötsligt rätt att klassificera historien. Som jag ser det så om det är fel att erkänna folkmordet/klassificera historien så är det fel oavsett vad Turkiet gör. Vad vi istället skall göra är att kritisera den nuvarande regimens försök att tyska ner debatten om dessa händelser.

 Den här diskussionen gäller en grundläggande politisk principfråga. Var går gränsen för politikens område. Folkpartiet har en mycket klar principiell ståndpunkt. Politikens område skall vara begränsat och utrymmet för enskilda och organisationer att agera skall vara stort. Härom är vi mycket eniga i partiet. Men sedan händer det att vi ser något som vi inte gillar, alternativt ser en möjlighet att göra ett utspel som kan ge oss viss uppmärksamhet, då glöms ideologin bort.

 Det var ett stort fel av riksdagen att 2010 erkänna händelserna i Armenien som ett folkmord och det var beklagligt att två fp-riksdagsmän medverkade till detta beslut. Det bör vara folkpartiets linje.

Robert Hannah

Hej Ragnar,

 Mitt tänkande är helt logiskt. Om förövarstaten inte vill ta ansvar för sina brott är det upp till andra demokratiska stater att stå upp för offren och kalla saker vid deras rätta namn. Jag ser inget som helst hinder för att ett parlament ska få högtidhålla och erkänna något som faktiskt hänt. Vi minns förintelsen i riksdagen varje år – vi har utställningar för Raoul Wallenberg i riksdagen. Med din logik skulle även detta vara förbjudet.

 Det är faktiskt mer problematiskt att det folkmord som har direkt påverkat flest svenskar – folkmordet 1915 – inte uppmärksammas i Sverige. Det beror helt på att det har en annan än ursvensk bakgrund. Men de hade faktiskt aldrig blivit svenskar om det inte vore för Turkiets brott. Jag tycker det är djupt problematiskt i Sverige att våra minoritetsgrupper som har kommit hit pga förtryck inte heller ska få arbeta för att få brott begångna mot dem erkända.

 Vi får diskutera frågan vid ngt annat tillfälle helt enkelt. Men chansen att du övertygar mig att ändra ståndpunkt i denna fråga – det är inte särskilt stort. ;)

 Hälsningar,

RObert